Hur stor kamin behöver jag?

Vad betyder effekten på en kamin?

Effekten anges i kilowatt (kW) och beskriver hur mycket värme kaminen ger per timme. Den energi som faktiskt tillförs mäts i kilowattimmar (kWh): en kamin på 4 kW som eldas i tio timmar tillför 40 kWh.

I Energimyndighetens test av braskaminer, publicerat 2016, låg de flesta modellerna på 5–10 kW och en verkningsgrad på 75–80 procent. Verkningsgraden anger hur stor del av energin i veden som blir värme i rummet i stället för att försvinna ut genom skorstenen.

Enligt Svanen ligger kaminer, insatser och värmelagrande eldstäder på ungefär 3–15 kW, och de används normalt som komplement till husets huvudsakliga uppvärmning. Att kaminen i första hand ska värma rummet där den står är också utgångspunkten i eldningsråden från Myndigheten för civilt försvar. Hur kamintyperna skiljer sig åt i övrigt går vi igenom i guiden om att välja kamin.

Tumregler per kvadratmeter

Tillverkarna räknar med ett ungefärligt effektbehov per kvadratmeter, och det beror mest på hur välisolerat huset är. Siffrorna nedan kommer från två tillverkares köpråd. De är tumregler för ett första urval, inte en beräkning av just ditt hus.

De två tillverkarnas siffror skiljer sig något men pekar åt samma håll: ju sämre isolering, desto mer effekt per kvadratmeter.

Räkneexempel

Räkneexempel: kaminen ska värma ett vardagsrum med öppen planlösning på 40 m². I ett äldre hus ger tumregeln 50–80 W/m² ett behov på 2 000–3 200 W, alltså ungefär 2–3 kW. I ett modernt lågenergihus ger 20 W/m² omkring 800 W, knappt 1 kW.

Båda resultaten hamnar under det spann på 5–10 kW där de flesta testade braskaminerna låg. Exemplet visar varför det lönar sig att räkna på ytan innan du jämför modeller, i stället för att välja den största kaminen som får plats.

Därför blir en för stor kamin fel

Energimyndigheten påpekar att för låg effekt gör att du måste elda oftare, medan för hög effekt ökar kostnaden och försämrar verkningsgraden, eftersom kaminen då inte kan eldas optimalt.

Tillverkare beskriver hur en för stor kamin lätt leder till att man eldar för lite och med för låg temperatur. Resultatet blir dålig förbränning och sotigt glas.

Att strypa luften för att hålla nere värmen kallas pyreldning. Enligt Naturvårdsverket minskar det verkningsgraden och ökar risken för sotbrand. Hur du får en ren förbränning i den kamin du har beskriver vi i guiden om att elda rätt.

Snabb värme eller jämn värme?

Effekten säger inte allt om hur värmen upplevs. Brandskyddsföreningen beskriver kaminer som eldstäder som snabbt ger mycket värme och passar tillfällig eldning, medan tunga eldstäder som kakelugnar passar när du vill ha värme under lång tid.

En mellanväg är en kamin med värmelagrande sten. Enligt tillverkare tar den längre tid att värmas upp men avger värme betydligt längre efter att elden slocknat. Vill du ha jämnare värme kan det därför vara klokare att titta på en täljstenskamin eller en kakelugn än på en kamin med högre effekt.

När räcker inte tumreglerna?

Enligt Boverket får husets ventilation inte försämra kaminens tillgång på förbränningsluft under normal drift, och direkt tillförsel av uteluft är oftast att föredra. Skorsten och eldstad behöver dessutom passa ihop i dimension, vilket Brandskyddsföreningen lyfter i sina köpråd.

Vattenmantlade modeller beskriver vi på sidan om pelletskamin, och hela arbetsgången från val till slutbesked finns under installera kamin. Vill du ha en första vägledning utifrån ditt hus kan du prova Kaminväljaren.