Ved till kamin: träslag, fukthalt, torkning och förvaring

Vilken ved är bäst? Träslagen jämförda

Alla vanliga träslag går att elda i en kamin, och Contura räknar upp björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd. Skillnaden ligger i densiteten. Ett kilo ved ger ungefär lika mycket värme oavsett träslag, men ett tungt träslag får plats med fler kilo i samma volym. Därför ger ek och bok mer energi per kubikmeter än gran och tall.

Enligt Svenska Brasvärmeföreningen har ek och bok störst energiinnehåll, men att den som bara eldar med dem ska vara försiktig så att eldstaden och skorstenen inte skadas, eftersom de utvecklar högre värme. Gran och tall är sämst ur energisynpunkt. Contura påpekar att eken innehåller mycket garvsyra, som är aggressiv mot både kamin och murbruk, och Aduro avråder från kådrikt trä som gran i öppna eldstäder och kaminer eftersom det sprakar. Energiinnehåll per kubikmeter i travat och stjälpt mått finns på sidan om kubik ved.

Björkved: därför är den populär

Björk är den ved de flesta eldar med, och det finns goda skäl. Svenska Brasvärmeföreningen skriver att den bästa veden kommer från lövträd, företrädesvis björk. Enligt Aduro är björken medelhård och lätt att tända, och Contura räknar den till de träslag som har högst densitet, tillsammans med bok och ek. Energimyndigheten använde björkved med 15–20 procents fukthalt när myndigheten testade braskaminer.

I mätningen från Högskolan Dalarna innehåller en kubikmeter fast björkved runt 2 820 kWh vid 20 procents fukthalt, jämfört med runt 3 600 kWh för ek. Björken är alltså inte det träslag som ger mest energi per volym, men den tänds lätt, och Svenska Brasvärmeföreningen råder den som eldar med ek och bok att blanda upp med björk för att inte skada eldstaden.

Vad en kubikmeter björkved väger, hur mycket energi den innehåller och vad den kostade i vårt prisstickprov står på sidan om kubik ved.

Fukthalt: hur torr ska veden vara?

Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Brandskyddsföreningen anger alla att veden ska ha en fukthalt på 15–20 procent. Branschorganisationen Svenska Brasvärmeföreningen anger högst 20 procent, gärna några procent lägre. Fukthalten anges som andel vatten av vedens totala vikt: ett vedträ på ett kilo med 20 procents fukthalt innehåller 200 gram vatten.

Nyhuggen ved innehåller runt 50 procent vatten. Innan vattnet har kokat bort blir förbränningen sämre, utsläppen större och mer ved går åt för samma värme. Brandskyddsföreningen skriver att eldning med fuktig ved eller för lite luft kan leda till att sot och tjära samlas i skorstenen, och att beläggningarna kan fatta eld om man sedan eldar hårt.

Ved kan också bli för torr. Enligt Naturvårdsverket brinner ett vedträ med en fukthalt under 10 procent upp fort och ger lite mindre värme, och utsläppen av sot och kolväten blir något högre. Det händer om veden ligger länge inomhus. Dagens kaminer är gjorda för att brinna bäst med lagom torkad ved, och Morsø skriver att kaminerna provas med ved som har 16 ± 4 procents fukthalt.

Så mäter du fukthalten

• Fuktmätare. Vill du mäta mer exakt finns fuktmätare att köpa, skriver Naturvårdsverket. Aduro råder att klyva ett vedträ och mäta på den färska ytan, och att mäta på flera vedträn i traven.
• Diskmedelstestet. Stryk lite diskmedel och vatten på ena änden av ett vedträ och blås kraftigt från den andra. Bildas det bubblor kan luft passera genom fibrerna, och då är veden lagom torr enligt Naturvårdsverket.
• Knacktestet. Slå två vedträn mot varandra. Torr ved ger enligt Svenska Brasvärmeföreningen ett torrt, hårt ljud, fuktig ved ett stumt. Aduro varnar för att helt färskt trä kan låta klingande i minusgrader, och att testet bara säger något om ytan.
• Det fräser när du tänder. Då kokar vattnet i veden, och veden är för fuktig.

Torka ved: så lång tid tar det

Naturvårdsverkets tumregel är att veden ska ha legat utomhus under tak i minst ett halvår och gärna ett år. Under den tiden hinner fukthalten sjunka från runt 50 procent till runt 15–20 procent. Tillverkarna anger ofta längre tid: Morsø skriver minst ett år och helst två. Svenska Brasvärmeföreningen menar å andra sidan att ved som huggits på våren kan eldas redan till hösten om den är kluven, kort och luftigt staplad. Hugger du vinterns ved på sommaren hinner den däremot inte torka, enligt Naturvårdsverket.

1. Steg 1

   Fäll på vintern

   Contura, Jøtul och Aduro råder att avverka på vintern eller senast på senvintern, så att veden får torka under våren och sommaren.

2. Steg 2

   Kapa kort

   Fukten försvinner främst genom ändarna, så korta vedträn torkar snabbare än långa, enligt Svenska Brasvärmeföreningen och Aduro.

3. Steg 3

   Klyv snart

   Barken kapslar in fukten. Morsø skriver att ved ska klyvas så snart som möjligt efter fällningen och att vedträn grövre än 10 centimeter alltid bör klyvas.

4. Steg 4

   Stapla luftigt, inte mot marken

   Veden ska inte ligga direkt på marken, där den suger upp fukt, och det ska vara luftigt vid tak och sidor, enligt Contura och Aduro.

5. Steg 5

   Tak – men ingen presenning ned mot marken

   Brandskyddsföreningen skriver att veden inte ska lagras under en presenning. En presenning som ligger ned mot marken blir ett tätt lock som hindrar veden från att torka, och fuktig ved angrips lättare av röta, enligt Contura.

6. Steg 6

   Ge den tid

   Minst ett halvår under tak, gärna ett år. Kontrollera fukthalten innan du börjar elda med en ny trave.

Klyva ved: därför påskyndar det torkningen

Ju fler sidor av vedträet som saknar bark, desto snabbare kan vattnet avdunsta. Aduro råder att såga och klyva direkt efter fällning och att klyva så att veden får så många sidor utan bark som möjligt. Björk ska klyvas medan den är färsk, medan tall och gran går lättare att klyva när de har torkat något, enligt Contura.

Förvara ved ute och inne

Energimyndigheten sammanfattar förvaringen i två råd: utomhus ska veden ligga luftigt och skyddad från regn, och inomhus ska vedboden eller källaren vara väl ventilerad. De sista veckorna före eldning bör veden ligga inne – men inte så länge att den blir för torr, eftersom det kan ge lägre verkningsgrad.

Stapla ved och bygga vedförråd

• Lyft veden från marken – ved som ligger direkt på marken suger upp fukt.
• Ett vedskjul ska enligt Aduro ha glesa väggar, ett lutande och utskjutande tak och stå där sol och vind kommer åt, fritt från växtlighet.
• Jøtul råder att stapla veden så att den luftas och att skydda travarna mot regnvatten.
• Ta in veden tidigt på hösten och stapla den för den kommande vintern, enligt Jøtul.

Ta in veden i tid

Råden om hur länge veden ska ligga inne skiljer sig åt: minst 14 dagar enligt Svenska Brasvärmeföreningen, medan Naturvårdsverket råder att använda den ved du tar in inom ett par veckor. Contura och Jøtul skriver att ved som legat ute eller kallt ska tas in ungefär ett dygn innan, så att den blir rumstempererad. Köpt säckved är enligt Brasvärmeföreningen i regel torr nog att användas direkt, och Jönköpings kommun råder att låta den stå inne ett par dagar.

Elda inte det här

I en vedeldad kamin ska du elda ved och inget annat. Naturvårdsverket skriver att det inte är tillåtet att elda sopor, plast, impregnerat virke och liknande, eftersom det klassas som avfall. Kommunens miljönämnd kan kontrollera att bränslet håller rätt kvalitet.

Mer om hur du tänder och eldar finns i guiden elda i kamin. Fuktig ved och för lite luft är också vanliga orsaker till att kaminen ryker in och till sotigt kaminglas. Vad du gör med askan när veden har brunnit står i guiden om aska från kaminen.

Får man hämta ved i skogen?

Vill du hämta ved i en skog som du inte själv äger behöver du alltså fråga markägaren först.

Hur mycket ved går åt?

Det finns ingen siffra som gäller för alla hus, och vi anger ingen. Hur mycket ved som går åt beror på hur ofta och hur länge du eldar, hur mycket ved kaminen är gjord för per timme, träslaget och hur torr veden är. En kamin är enligt Myndigheten för civilt försvar dessutom till för att värma upp rummet den står i, inte hela huset.

• Vedmängd per timme. Följ kaminens eldningsinstruktion – mängden där är den som användes när eldstaden provades, enligt Svenska Brasvärmeföreningen. Contura 800 anger till exempel 1,0 kilo i timmen vid normaleldning och högst 2,0. Saknas instruktionen är tumregeln från Myndigheten för civilt försvar högst 3 kilo i timmen.
• Timmar och kvällar. Myndigheten för civilt försvar råder också att låta kaminen svalna lika länge som du har eldat.
• Träslag och fukthalt. Tyngre träslag ger fler kilo per kubikmeter, och fuktig ved ger mindre värme per kilo.

Jönköpings kommun ger ett eget räkneexempel: med 2,5 kilo torr ved i timmen och fyra timmars eldning om dagen räcker en kubikmeter björkved ungefär en och en halv månad, och kommunen räknar med att en kubikmeter ved väger ungefär 500 kilo. I Energimyndighetens statistik kallas eldning där mindre än en kubikmeter ved används under året för trivseleldning. Det är en statistisk gräns, inte ett mått på vad en kamin brukar dra.

Vill du räkna om mellan kilo och kubikmeter, eller jämföra vad veden kostar, finns omräkningen på sidan om kubik ved och i vedkalkylatorn.

Köpa ved: det här ska du fråga säljaren

Vedpriser går bara att jämföra om de gäller samma sak. Samma summa kan ge betydligt olika mycket ved beroende på mått, träslag och torkning. Fråga därför:

• Vilket mått? Stjälpt mått (löst hopkastad ved) innehåller mer luft än travat mått. Säck säljs i liter, och ingen av säljarna i vårt prisstickprov angav om litern avser löst eller staplat mått.
• Vilket träslag? Björk är vanligast. Blandad lövved eller barrved ger annan energi per kubikmeter.
• Hur torr är veden, och hur har det mätts? Be om fukthalten i procent.
• Vilken längd? Vedträna ska passa i din kamins brännkammare.
• Ingår leverans? Och finns det en minsta beställning eller pant på storsäcken?